Vad historien kan lära oss om våldsutövare - fallet Mary Ann Cotton (anknytning)

Written By Fr A

Klicka på knapparna för att komma till området i texten du vill läsa.

Varning/beakta
Frågeställning
Teorin
Klienten/om den historiska personen
Slutsats
Referenser
 

Varning/beakta: Detta inlägg kommer att gå in på våld i nära relation. Det kommer nämnas hur människor förlorat sina liv på grund av  en våldsam partner. Var medveten om detta när du väljer att läsa vidare. 

 

Frågeställninig

Går det att koppla anknytningsteorin till Mary Ann Cotton och ge en (variant av) möjlig förklaring till hennes destruktiva beteende?

 

Anknytning

Om du inte känner till anknytningsteorin och dess innebörd här kommer information nedan om teori. Jag har fokuserat främst på de mest relevanta för detta inlägg.

  • Trygg anknytning är att barnet har upplevt att vårdnadshavarna varit regelbundet närvarande och fått stöd av den/dem under uppväxten. Som vuxna känner personerna sig bekväma med att uttrycka sina egna känslor och har lätt för att lita på andra. 

  • Den ena varianten av otrygg anknytning är undvikande otrygg anknytning som innebär att barnet har upplevt att hen blivit avvisad känslomässigt av sina vårdnadshavare och inte heller fått stöd. När de är vuxna har de kontroll över sina känslor, trycker undan känslorna och håller sin omgivning på avstånd. 

  • Den andra varianten av otrygg anknytning är en otrygg ambivalent anknytning som innebär att barnet har upplevt blandade signaler från vårdnadshavare. Vårdnadshavare har ibland varit närvarande och stödjande, ibland avvisande. Det motsägelsefulla beteendet skapar förvirring och osäkerhet hos barnet som tar med känslorna i vuxenlivet. Personen har ett starkt behov av bekräftelse, har en stark rädsla för att bli övergiven och kan bli ångestfyllda i nära relationer. Antingen blir personen klängig mot omgivningen eller har ett starkt kontrollbehov.


 

Om Mary Ann Cotton (1832 - 1873)

Cotton föddes i arbetarklass, hennes far var gruvarbetare i en gruvstad i Storbritannien. 

Vid åtta års ålder omkom hennes far i en olycka. Det som var kvar av Cottons biologiska fars kropp hade man samlat ihop  i en säck som fraktades till familjens hus. På säcken stod det “ägodel” vilket innebär att även i döden så ansågs gruvföretaget äga Cottons biologiska fars kropp. Att fadern gick bort blev en chock för hela familjen. Cotton sörjde faderns bortgång djupt. Det är en stor möjlighet att händelsen var traumatiserande för Cotton. Det påverkade familjen ekonomiskt eftersom att fadern var familjeförsörjare.

 Cottons mor gifte om sig inom ett år, familjen flyttade och hamnade i högre samhällsklass. Det är viktigt att tillägga att Cotton levde under den viktorianska eran. Det fanns begränsade möjligheter för kvinnor att leva självständigt och nästan alla kvinnor var beroende av en man rent ekonomiskt.

Cotton fick en strikt uppfostran, men det förekom inte våld. Med den högre samhällsklassen var en aspekt Cotton eftersträvade att ha som vuxen. Cotton gifte sig vid 19 års ålder, flyttade hemifrån med sin nya make och flyttade aldrig tillbaka till sin ursprungsfamilj. Däremot finns det en stor risk att som barn var Cotton tvungen att lyda vad hennes vårdnadshavare sade till henne. Sen som vuxen bestämde hon sig att “No one is going to tell her what to do”. 

Det finns ingen skriftlig dokumentation att Cotton inte blev utsatt för våld, men det är troligt att det hände. I Storbritannien är det fortfarande lagligt att aga barn. Som jämförelse blev det olagligt att aga barn i Sverige år 1979. Det innebär att det finns en stor möjlighet att Cotton blev utsatt för fysiskt våld i hemmet, men att det inte finns dokumentation. 

Att Cotton hade en strikt uppfostran och förlorade sin fader i ung ålder gör att hon kan ha utvecklat otrygg undvikande anknytning. För att hon lärde sig att kontrollera sina egna känslor och ansåg att ingen skulle säga åt henne vad hon skulle göra.

Cotton blev änka första gången vid 29 års ålder. Hon förgiftade sina makar och barn med arsenik. Arsenik var lätt tillgängligt under den viktorianska eran och användes även som städredskap. När hennes make dog tog hon ut deras livförsäkring och letade efter en ny potentiell make. Cotton låtsades vara omhändertagande, kärleksfull och empatisk samtidigt som hon förgiftade sina offer med arsenik. De medicinska kunskaperna hos läkarna var inte lika avancerade som idag. Det var svårt att se skillnad mellan vanlig mag/febersjukdom och förgiftning. Det var först år 1836 som det gick att upptäcka arsenikförgiftning.

Cotton var också en viktoriansk sjuksköterska. Hennes arbetsuppgifter innebar att tvätta, laga mat och ta hand om personen som hon var anställd hos. Det innebar att Cotton hade möjligheten att arbeta och försörja sig som sjuksköterska, men valde ändå att mörda för att få ut livförsäkringar. 

 
 
 

Slutsats …

Cotton var inte med om en olycka som orsakade personlighetsförändring som kung Henrik VIII var med om i samband med riddarturnering. Det våld som Cotton  gjorde och som fortfarande sker idag är ett manipulativt psykisk våld. Det är ibland  svårt att upptäcka eftersom det inte förekommer fysiska slag och det är subtilt. Det osynliga våldet som sker än idag, speciellt “den omhändertagande” varianten av våld där förövaren ser till att offret har begränsningar/begränsad kontakt med utomstående.  Eftersom att våldsutövaren är omhändertagande så uppfattar omgivningen att våldsutövaren är kärleksfull och bryr sig om offret. De situationerna kan ske exempelvis i LSS och äldreomsorgen där det finns en vårdande relation. 

Sedan fick Cotton ekonomiska fördelar av att makarna och barnen dog.  Det sker än idag att våldsutövare ser ekonomisk vinst av sin partners bortgång. Genom att ta ut partners livförsäkring när personen har gått bort. 

Att Cotton kände en stark sorg över att hennes far gick bort och det faktum hon hade problem med sin bonusfar innebär att hon troligen inte hade en trygg anknytning till sin bonusfar. Dessutom  kom han in i hennes liv senare när hon var nästan tonåring. 

Bowlbys teori handlar mycket om spädbarn och hur små barn reagerar med sin vårdnadshavare. Den bristen som jag ser i teorin och det framgår inte heller i forskningen, är hur anknytningen blir om familjen splittras. Vårdnadshavarna skapar egna nya familjer med en ny partner. Detta är särskilt relevant i socialt arbete eftersom många barn lever i ombildade familjer.

Anknytningsteori och livshändelser kan bidra till förståelse för hur destruktiva beteendemönster formas. Det ger en variation av förklaringar. Det ska aldrig användas för att rättfärdiga våld mot andra människor. Mary Ann Cotton bar fullt ansvar för sina handlingar, oavsett bakgrund, kön eller historisk kontext.

Det beteendemönster som Cotton uppvisar kan förstås som ett uttryck för kontrollbehov, psykisk manipulation och ett undvikande anknytningsmönster. Hon mördade sina makar för att ta ut deras livförsäkringar, samt barnen eftersom de sågs som ett hinder för henne.


 

Referenser

Hej och välkommen!

Jag är för nuvarande en socionomstudent, som är intresserad av historia och ser kopplingar mellan historiska händelser med modern tid.

Mina funderingar och reflektioner kommer att handla om hur sociala problem i vår tid ofta speglar historiska mönster och personer. Jag kopplar aktuella ämnen som tas upp i modern media till deras historiska motsvarigheter/liknelser.

 

Sök vad som finns i hemsidan.

Fr A
Previous

Vad historien kan lära oss om våldsutövare - fallet Adolf Hitler (anknytning)